Ormen i paradiset

En gång levde de första människorna, Adam och Eva, i Edens Lustgård. Villkoret för att få stanna i detta paradis, var att de stannade i okunskap och inte under några omständigheter åt av kunskapens frukt.
Men någonting slumrade i Eva. En längtan efter mer. En längtan efter att få tillgång till kunskap och tillgång till hela sig själv. Ormen känner hennes längtan och frestelsen blir för stor för Eva som äter av äpplet.

Men det fanns en kvinna före Eva, Lilith som var Adams första hustru. Lilith som vägrade att underkasta sig Adam, som alltid i varje stund erkände och tog ansvar för sin kraft och som vägrade att ge avkall på den. För detta blev hon förvisad ur paradiset och i historieskrivningen omskrevs hon snart till en nattens demon.

Lilith var och förblir vår feminina urkraft. I ständig förbindelse med jorden och mystiken. Med solen och månen, ande och materia. Sensualiteten och sexualiteten. I ormens skepnad kom hon tillbaka till paradiset och erbjöd sin syster möjligheten att genom äpplet, även hon få upptäcka all sin skapandekraft, all sin inneboende potential.

Lilith vet att det är genom henne som kvinnan vaknar ur sin slummer och ur sin omedvetenhet. Det är genom att väcka henne i sig själv som hon återigen får ta sin rättmätiga plats som drottning och skapare. Bryta sig ur präglingen som hon genom tiderna har lärt sig att fjättra sig själv med.

Det är genom Lilith som hon raserar sina känslomässiga blockeringar och läker sig själv. När hon förenar sig med sin känslokropp och får tillbaka kontakten med Moder Jord. Bakom sorg, smärta och separation får hon tillgång till det energiflöde som krävs för att nå den heliga graalen inom sig, för att återigen skapa sig själv. I vetskapen om att hela universums kraft finns djupt inne i hennes väsen.

Det är genom insikten att vi alla bär en unik gåva och aldrig kan ta någon annans plats, som vi kan hedra systerskapet och tillsammans skapa en ny jord. Tillsammans, men oändligt starka var för sig, så bär vi varandra i kärlek.

Du har alltid varit på denna inre resa och alla dina erfarenheter har lett dig fram till den här stunden. Där du tar emot ormens gåva- Liliths gåva, och slöjan faller från ditt medvetande. Redo att helt och fullt ta ansvar för ditt skapande och för att läka alla de sår som satt djupa ärr i din kvinnolinje och den kollektiva feminina energin. Genom att hela varje cell i dig som möjliggör din roll som offer, genom att kliva fram i din fulla kraft, genom att öppna upp din heliga graal.

Du bärs av systerskapet. Av Lilith, Maria Magdalena och av Guds feminina ängel Sophia. Du bärs av solgudinnan Isis som reser sig i dig. Din resning blir också Evas resning, när hon genom dig får stiga fram ur mytens smutskastning som bärare av skuld, skam och ansvarig för mannens förfall och förvisning.

För dig som vill ha mer jordiskt stöd på din resa, så finns The Feminine Journey. Ett unikt 6-veckorsprogram tillsammans med mig, som skapas just utifrån var du befinner dig. Genom energiarbete och healing, vägledande samtal, meditationer och reflektionsövningar, tar din transformation nästa stora steg. För att du i enlighet med det högsta bästa ska kunna vara en pelare av kärlek i ditt eget liv och för det kollektiva skiftet. Varmt välkommen att kontakta mig för mer information.

I kärlek,
Gabriella

The Feminine Journey

Det går en rysning genom hela min kropp. Känslan av kallet som ropar. Insikten än en gång om att all min erfarenhet, alla mina lärdomar, har tagit mig ännu ett steg djupare in i mitt livssyfte och att det inte finns någon väg tillbaka.

För vi vaknar nu. En våg av feminin kraft som sveper genom kosmos och väcker slumrande ljuskoder till liv i var och en av oss. En nyvaken energi som aldrig har glömt sin kraft och sitt syfte, men som har väntat in den rätta tiden. Länge var polariteten för stark inom oss. Länge var avståndet avgrundsdjupt mellan det feminina och det maskulina och det fanns ingen möjlighet för läkningen i de enskilda att göra avtryck på kollektivet.

Men nu är den nya tiden här. Tillräckligt många har vaknat och det kollektiva medvetandet stiger och tar med sig de ännu sovande.
Så vilka är det då som har vaknat? Vilka är dessa ljusbärare som oförtröttligt och i frontlinjen kämpar vidare, för att alla människor ska kunna känna glädjen av sin inre helhet och kunna förflytta sig från rädsla till kärlek?

Det är du och du och du. Alla vi som har förstått att vägen till vår inre twinflame-sammansmältning går genom de djupaste lagren av oss själva. Genom att vi tillåter alla känslor, även de allra mörkaste, komma upp till ytan för läkning. Som vill kliva fram i sin storhet, men förstår att det sker genom läkning av sin litenhet.
Det är du som är beredd att göra precis allt vad som krävs för att älska alla delar av dig själv, förlåta dig själv för alla gånger du inte gjort det, och som är villig att omsluta att dina delar av mänsklighet.
Du som börjar genomskåda dina projektioner och försvarsmekanismer, som vågar stanna i mellanrummet innan reaktionen för att nyfiket och kärleksfullt utforska vad det egentligen är som vill få komma upp för läkning. Som vågar gå på djupet i rotchakrats ursprungssår av avvisande, svek och dömande. Av att inte vara värd att älska bara för att du är du, helt fritt från prestation.

Dina nedsläckta DNA-strängar tänds nu som ett pärlband i dig och du får tillgång till jordens heliga hemligheter och till den heliga sexuella energin som är tätt sammanläkande med jordens skapande och livgivande puls.
Du hittar din själs syfte och kall, ditt unika uppdrag på jorden och varför det är så viktigt att just du kliver fram ur litenhetens skuggor och tar din plats.

Och det är för dig som är på denna resa, som jag finns. I mitt kall att bygga broar i ditt hjärta som leder dig till ditt syfte och till din storhet. Jag har i flera år arbetat med kvinnor som är i olika stadier på denna inre resa.
Jag är en vägvisare till dina skuggsidor och ditt ljus. Lager för lager skalar vi tillsammans tills du når den diamant i ditt innersta som bara väntar på att få fånga ljuset och sprida det genom sina prismor till kosmos alla färger. Utan Quick fixes och genvägar, men med din villighet och åtagande att verkligen skapa den förändring som du behöver. Inte alltid enkelt, men alltid värt det.

För dig har jag skapat ett 6-veckorsprogam som jag kallar The Feminine Journey. Ett program utformat individuellt för just dig och för din unika resa. Med intuitiva och vägledande samtal, guidad healing och olika övningar, så finns jag för dig under en intensiv transformationsperiod. Flera sessioner i veckan som varierar i innehåll, blandat med egna reflektionsövningar och hemläxor.
För dig som är redo att prioritera din andliga resa och feminina resning genom att gå på djupet i dig själv. För dig som är redo att släppa taget och lita på processen och den gudomliga planen som finns just för dig. För dig som vet att du alltid har det fria valet att förhålla dig på ett annat sätt och som vet att allting börjar och slutar med dig. Att alla yttre händelser är en spegling av ditt inre.

Våra blockeringar och ursprungssår ser alla olika ut, så därför är inget program helt det andra likt. Vi kartlägger din nutid och din jobbar och bakåt till källan för att läka med kärlek och ljus.

Varmt välkommen att kontakta mig för ett kostnadsfritt inledande 30-minuters samtal om hur detta kan vara ett stöd för dig på din resa. Under detta samtal gör vi en första kartläggning av vad just dina behov är och hur ett program skulle kunna se ut för dig. Du kommer att få svara på ett antal frågor så att vi båda känner att detta är den bästa vägen framåt för dig. Detta då programmet är en investering som kräver din villighet och ditt engagemang till hög grad.

I kärlek,
Gabriella

Twinflame, cellminnen och drömmar

Ett genomgående tema i mina inkarnationer är att jag fått mitt seende förtryckt av det mörka maskulina. Som prästinna, vis kvinna och som tjänarinna till Gudinnorna. Inkvisition, häxbränning och allt annat charmigt som man ka tänka sig.

Genom liven och i detta liv, har detta skapat både en ilska gentemot det strukturella maskulina och ett tvivel på mitt egenvärde.
Har jag något att dela? Kan jag göra skillnad? Vem vill lyssna?

Samtidigt har energin och vissheten ändå aldrig helt slocknat.
Djupt inom mig finns alla dessa kvinnor kvar och de pockar nu på mer än någonsin. De vill, de kräver rentav, att bli lyssnade på och få ta plats.

Jag ser också att det övergripande målet och livssyftet för mig, är att genom den feminina resningen också hitta tillbaka till balansen och kärleken till det ljusa maskulina.
Sammansmältning av två aspekter inom och utom.
Den sker genom att försonas med det mörka maskulina. Se rädslan i den energin och omsluta den.

Läkningen sker snabbt nu. I vardagen och i drömmarna. Nästan varje natt får jag påhälsning i någon form i drömmarna och de har samma tema. Jag är fasthållen och det sker något med mina ögon.

Drömmarna hjälper mig att släppa taget. De ger mina cellminnen en förståelig form för att jag ska kunna SLÄPPA och gå vidare.

Det är mycket tankar om Twinflame nu för tiden och jag förstår det. För vi är många som gör denna resa tillsammans och vi är många som, medvetet eller omedvetet, söker sammansmältningen av det gudomligt feminina och maskulina. Det alkemiska bröllopet.

Men det är viktigt att komma ihåg att det yttre endast speglar vårt inre.
Twinflame handlar i första hand om att vi hämtar hem och läker själsbitar inom oss själva och på så sätt hittar sammansmältningen inom oss.
Inte att vi hittar mannen eller kvinnan i vårt liv, hur härligt det än är.

Vi kan titta på yttre omständigheter och relationer för att få hjälp att se vad vi behöver läka inom oss själva, men vi kan inte stanna där, utan måste sedan rikta vår uppmärksamhet inåt in i oss själv. Det är endast där som läkningen kan ske.

Den feminina resningen är en del av resan mot målet, men vi stannar inte förrän vi genom denna energi även, i kärlek, bjudit in det maskulina och förenat oss i sammansmältningen.

I sammansmältningen har vår feminina och vår maskulina princip hittat tillbaka till varandra i stor glädje.
Här vågar de bejaka sig själva och varandra utan konkurrens och värdering. De bär varandra och de låter varandra flyga. Håller utan att kväva, ger varandra utrymme att växa och expandera. De är bortom skuld och skam. De är bortom rädsla.
Det finns en följsamhet här som med all energi. När den ena ändrar sin cykel, så måste den andra följa med. De flödar tillsammans för att bibehålla balansen, de är lyhörda och följsamma.
Detta är det vackra i symbiosen.

Passionssäkra hösten

Passionsäkra din höst med tre enkla sätt.

Alla drömmer vi väl oss bort till den stora passionen. Den som ger lust och energi. Ibland tror vi att den endast är förunnat nya relationer och att den måste försvinna allt eftersom åren går.
Inget kan såklart vara mer fel. Åren ger snarare ett djup och möjlighet för passionen att ta en annan form.

Men vågar du? Det är frågan. För utan verklig intimitet och sårbarhet- ingen passion. De är tätt sammankopplade och behöver varandra, men det är där vi oftast fastnar. Din möjlighet att känna passion handlar om dig mer än den andra personen. Om du vågar vara intim, öppen och sårbar med en annan person.
Passion handlar om att ge sig hän, att kasta sig ut och att visa sitt sanna jag. Passion som en teaterföreställning är helt utan djup och autenticitet. Den spär bara på idéen om hur det ”borde” vara enligt eventuella idéer du har själv har skapat.

Verklig intimitet kräver sårbarhet och sårbarhet kräver mod. Mod att visa sitt hjärta på riktigt, mod att säga -Här är jag utan mina fasader.

Hur kan vi då komma dit med varandra? För alltför ofta har vi även i våra närmaste relationer byggt upp skydd och fasader. Vi tror att vi är helt öppna, men det är sällan så. Det finns några enkla övningar och knep som hjälper oss på vägen och som, kombinerat med en villighet att verkligen se varandra, är väldigt kraftfulla och starka.

Ögonmeditation:
Sätt på lugn musik att ha i bakgrunden. Sitt bekvämt mitt emot varandra, så nära det går. Korsa era armar och håll varandras händer. Titta varandra djupt i ögonen och håll kvar blicken hela tiden. Verkligen landa i varandras blickar och varande. Om detta är ovant så börja med 1-2 minuter och öka sedan tiden successivt. Det kan vara fnissigt eller obehagligt som ett skydd mot intimiteten.
Ställ en klocka som ringer när tiden har gått.
Upprepa denna övning så ofta ni vill, flera gånger i veckan och upplev hur den växer och blir vackrare och vackrare.

Här är jag-just nu:
Sitt bekvämt mitt emot varandra, så nära det går. Håll varandras händer. Ha ögonkontakt.
Ni har nu fem minuter var att prata om hur ni känner er i relationen just nu. Ett nedstamp i nuet, inte i gamla förorätter. Den som pratar gör det sakligt och lugnt och den som lyssnar är helt tyst. Tar bara emot och lyssnar in. Inget försvar, kommer inte med lösningar. Låter orden landa och mogna inom sig.
När klockan ringer efter fem minuter, eller den tid ni har valt (inte för lång tid bara) byter ni roller.

När båda har pratat, så stanna där. Låt det den andra har sagt bara få finnas. Det som sedan behöver tas upp till vidare samtal måste få inramningen av den respekt som övningen kräver. Dina minuter är en frizon och får inte bli ett slagverktyg i bråk framåt.
Upprepa denna övning med jämna mellanrum eller be om den när du känner att du behöver få prata om något som tynger dig.

Kärleksreceptet:
Gör en lista med rubriken: Jag känner mig älskad av dig när du… Skriv sedan ner en lista på max tio saker.
Inget är för litet, det är just det lilla i vardagen som vi vill hitta. Det kan vara allt från ”tittar på sporten med mig” till ”skickar sms under dagen och kollar av hur jag har det.”
När listan är klar så ger ni den till varandra. Här har ni ett recept på småsaker som ni kommer att vilja ge varandra, när ni är starka i intimitet och kärlek. Men det är också en lista att gå till när du känner att nu behöver jag hitta en väg in till tvåsamheten igen.

Passion är lek och glädje som du känner i dig själv och därför vill dela med den andra. Men är vi inte trygga, eller osäkra på hur det tas emot, så är det lätt att hellre välja att avstå. Men gör inte det. Var modig! För din egen skull. Om du känner ett motstånd, så ta fighten. Bjud upp din partner till dans och säg att detta är viktigt för dig.

Lycka till!

 

Förväntning eller förhoppning?

Förväntning eller förhoppning?

Jag förväntar mig- Jag hoppas på
Smaka på de olika underliggande energierna i orden ovan.

I vår personliga och andliga utveckling kommer vi alltid till slut till insikten att alla våra känslor kommer an på oss själva. Precis allt måste vi plocka hem till oss själva för beskådning.
Hur vi reagerar i olika situationer, hur vi möter människor. Våra reaktioner är en spegling på var vi befinner oss i läkningen av våra sår.
Vi inser mer och mer på resan genom livet, att när andra människor gör oss besvikna, då är det våra förväntningar som gör oss besvikna. Vi tycker att de borde förstå oss, vara tankeläsare osv. Speciellt i våra närmaste relationer.

Men har ni tänkt på att vilken energi som omsluter en förväntan? För vad händer om personen i fråga inte lever upp till min förväntan? En förväntan som jag i bästa fall har uttalat, men mer troligt kanske ”är underförstådd”.
Det finns något tungt och kravfyllt runt ordet. För att en förväntan ska uppfyllas så krävs en annan persons insats, och har vi då inte tillit till att det blir av så är det lätt att bli kontrollerande och även dömande.

Uttryck din förhoppning och ha sedan tillit till att det löser sig precis som det är meningen.

För självklart kan man önska och hoppas. Men det som styr då, är snarare glädjen över vad som kan bli av, utan att vi lägger ett ansvar på den andre att komplettera något hos oss själva.
För ju mer vi hittar hem i oss själva, ju mer komplettera och hela vi är och ser vår egen fullkomlighet, desto mindre kommer vi lägga utanför oss. Och till slut finns inte kraven kvar och förväntan förvandlas till förhoppning.

Vad kostar det dig att ge?

Vad kostar det dig att ge? 
Känner du dig dränerad av känslan att du ger mer än du tar emot? 
Inte nödvändigtvis så att offerkoftan eller martyrskapet åker på. Du har de bästa av intentioner, men ändå blir du till slut trött, skör och uppgiven. 

Då är det dags att rannsaka dina skäl till att ge. Verkligen titta på dem på djupet.
När vi ger förutsättningslöst från vårt hjärta, då kostar det oss inte. Det kan det inte, för ditt hjärta har outsinliga resurser att hämta ifrån.
Men så fort vi ger utifrån ett annat känslokapital, då är resurserna begränsade och till slut har vi övertrasserat kontot. 

Rädslan att inte vara omtyckt.
Rädslan att inte räcka till.
Rädslan att inte få vara med.
Rädslan att bli övergiven.

Alla dessa ursprungssår som har sitt ursprung i vårt innersta, vår barndom och uppväxt, som är så subtila. Så svåra att upptäcka eftersom vi maskerar dem med livet så som vi lever det.

Men du kan använda signalerna som information. När känslan infinner sig, av trötthet eller kanske martyrskap- ta vara på den. Undersök den med nyfikenhet inte dömande. Låt kärleken och inte rädslan vara din målsökare ner genom livets lager.
För kärleken kommer hem med empati, förståelse och förlåtelse. Rädslan kommer hem med skuld, bestraffning och skam.
När du hittar fram, låt det få kännas. Låt tårarna få komma och gå in i känslan. Du behöver inte ett konkret minne eller specifik incident, för kroppen minns. Det finns lagrat i dina celler.
Känn lättheten komma efteråt, även den som en abstrakt glädje. En objektslös tacksamhet.

Systerskap, ansvar och det gudomligt feminina

Det gudomligt feminina är en urkraft som vi alla har tillgång till.
Den är mogen och i balans med den maskulina kraften. Två aspekter i varje människa oavsett kön.

Det är dags för den feminina aspekten att äntligen få ta sin rättmätiga plats.
Att i trygg förvissning om vårt eget värde inte vika oss. Inte huka oss.
Att i samma förvissning bjuda in de patriarkala strukturer och dess talespersoner.
Bjuda in och smälta samman. Till balans. Där du oavsett kön känner att du inte är låst i en kontext utan får flöda fritt mellan det mogna vackra maskulina och det mogna vackra feminina. Ta fram de aspekter varje given situation behöver, utan att värdera eller värderas.

Vi kvinnor kan väcka det gudomliga feminina i oss genom systerskapet. Där vi står starka tillsammans, var och en i vårt hjärtas kraft.
I vetskapen om att när du är sann mot dig själv och ditt hjärta, då finns bara överflöd, aldrig konkurrens. Vi går tillsammans för att väcka fler och fler på vår väg framåt.
När vi ser ljuset i varandra, när vi stärker varandra, då kommer vi en lång bit på väg. När vi ser att vi skapar vår egen arena tillsammans, istället för att tävla på en gladiatorsarena där det inte finns några vinnare, bara för att den strukturen redan råkar vara satt.

Vi behöver ta ansvar för att läka våra kollektiva sår av förtryck. Den där vi inte tror på vår ställning, vår jämlikhet.
Du bär med dig minnen av förtryck från tusentals år tillbaka, men du behöver inte svara till dem. Se dem, sedan läk dem. Vi gör det tillsammans, i systerskapet.

Vi läker med Gaia, med Moder jord och materian. Vi vandrar ner i vårt rotchakra och löser upp såren. Vi älskar och låter oss älskas. Vi ser vår sinnlighet och sexualitet som en väg till det gudomliga. Vi vet att vår kreativa kraft är värdefull. Vi är inte längre offer utan reser oss igen och igen, varje gång lite starkare. Vi reser oss tillsammans.
Systerskapet som en stark feminin urkraft.

Be in body- Be in spirit

När du känner dig konturlös och utspridd. Gränslös rentav.
Läcker energi. Spretar. Rastlösheten river och du kan inte sortera din riktning eller dina tankar.
När du har fastnat i ditt huvud. Fastnat i känslor.
När du behöver grundning och jordning.
För var så säker, universum bjuder inte upp dig högre än du har förankrat dig nedåt.

Låt din kropp vara ditt verktyg.

Denna fantastiska skapelse som du har valt som ett kärl för alla dina erfarenheter, resor och lärdomar i detta livet.
Berör och låt dig bli berörd.
Känn dina konturer och gränser rent fysiskt.
Börja där.
Massera dina fötter. Massera dina ben. De är en förlängning av ditt rotchakra och hjälper dig att återskapa kontakten med jorden.
Gå från hälen, vidare under fotsulan ut till var och en av dina tår. Här har du de fem elementen representerade.
Massera dina händer. De som är en förlängning av ditt hjärta.
Som vill beröra och ge omsorg, som tar hand om dig.
Låt den som står dig nära hjälpa dig att hitta dina konturer, hjälpa dig att samla ihop dig.
Låt hen röra vid dig med stadiga, tydliga händer. Med en omfamning som sluter runt dig.
Fokusera på andetaget. Låt kroppen andas dig. Pausa mellan varje ut- och inandning. Kroppen vet när den behövs andas, så släpp kontrollen.
Känn hur du sakta kommer tillbaka till dig själv..

Döden döden döden

Det är sant som det är sagt, för att något nytt ska kunna födas, så måste något annat dö. Ibland är det vanor, mönster eller relationer. Ibland är det människor…

Människor som lämnar detta liv och på så sätt skapar utrymme för andra människor att hitta nya vägar.

I dagarna är det fyra år sedan min mamma dog. Alldeles för ung och efter ett alldeles för plågsam och snabbt sjukdomsförlopp. Innan vi hann fatta vart det var på väg så var det över.

Kvar fanns vi. Vi som i ett helt liv hade kretsat runt i en slags omloppsbana kring en stark, ibland energikrävande och alltid kärleksfull person. Vi som nu skulle hitta nya riktningar och nya vägar. Nya roller, både i oss själva och i förhållande till varandra.

Nu har det gått fyra år. Sorgen har ändrat karaktär. Minnen likaså. Hon finns fortfarande närvarande, men på ett annat sätt.

Och jag ser gåvan. Gåvan hon gav genom att lämna. Gåvan hon gav att låta något annat få födas. Hon öppnade upp och förenklade nya riktningar i livet hos dem hon älskade mest. Jag vet nu att det var så här det skulle vara. Det var meningen. Hennes bortgång skapade ett utrymme som vi inte hade haft lika lätt att hitta och gå in i med henne kvar. Vi hade nog inte ens letat efter det.

Så sorgen har ändrat karaktär. Den är tacksamhet för gåvan. Den är vördnad för det modet hon hade. Den är en vilja att ära hennes bortgång genom att ta ansvar för min nya resa. Att inte kasta bort utrymmet hon gav, att inte fylla det med något annat än det min själ längtar efter.

Och i dagarna tänker jag lite extra på henne i tacksamhet…

 

Chakrabalansera din relation

Har du tänkt på att du kan använda chakrasystemet som ett verktyg för att titta på obalanser i din relation? Chakrabalansering för att belysa hur och var ni möts i varje chakra.

Varje chakra representerar ju en viktig del i din personliga utveckling genom hela livet och dess blockeringar ger dig viktig information om var du läcker energi i relation till dig själv och andra. Från barndom, trygghet och fundament längs ner, till din kontakt med universum och ditt högre syfte längs upp i kronchakrat.

Genom att bryta ner vad varje chakra rent konkret bidrar med i vårt liv, vår utveckling och vad det representerar, får vi värdefulla nycklar till vår egen läkning. Men varför inte också titta på hur du och din partner möts? Där ni inte möts, där vet ni att skulle må bra av att göra lite (eller mycket) jobb tillsammans.

Låt oss testa hur det kan se ut. (Jag ger nu ingen fördjupning i varje chakra utan dyker rätt in. Om du känner att du behöver mer bakgrundsinformation kring själva chakrasystemet så finns det en uppsjö av bra information att hitta på nätet.)

Först och främst, avsätt en begränsad tid. Runt 60-90 minuter är lagom. Detta för att inte fastna utan belysa. Berätta för varandra den egna ståndpunkten och när ni hittar en obalans, gör en notering om den och gå vidare.

Rotchakrat: Hur ser vi på fundamentet i vårt liv. Boende och pengar. Hur ser behovet av trygghet ut? Hur förankrar du dig?

Sakralchakrat: Vilka kreativa uttryck är viktiga för dig? Är beröring viktigt? Har du lätt att sätta gränser för dig själv? Har du en tydlig bild av vem du är som person? Hur ser du på sex och din sexualitet?

Solarplexuschakrat: Vad har du för drömmar och visioner? Hur mår du på jobbet? Vill du resa? Hur ser du på framtiden, vad hoppas du på?

Hjärtchakrat: Har du det utrymme, tid och frihet som du behöver? Har du en bra balans mellan egentid och familjetid? Hur ser du på vänskap och ditt bidrag i vänskapsrelationer? Hur uttrycker du kärlek till din partner och familj?

Halschakrat: Hur föredrar du att kommunicera? Hur pratar ni med varandra? Prioriterar du kommunikation i relationen framför exempelvis tid i sociala flöden. Känner du dig lyssnad på? Tycker du om att lyssna på din partner? Vad vill du dela och få delat till dig?

Pannchakrat: Hur mycket trygghet hämtar du i din partner? Kan du stötta och stärka din partners behov för välmående? Känner du dig stöttad i dina behov? Hur ser du på din personliga och andliga utveckling? Hur möts ni i livsåskådningsfrågor?

Kronchakrat: Har du trygghet i det som är din visshet? Där du har integrerat kunskapen intellektuellt ner i din kropp till att vara din sanning? Har du ett behov att pådyvla andra dina sanningar? Känner du dig trängd eller respekterad när ni inte delar åsikter i de stora frågorna?

Så där. Nu har ni pratat om dessa frågor och säkert hittat massor där ni enkelt kommer överens och har samsyn kring hur ni vill leva och vad ni vill bidra med i er relation. Men ni har kanske också har hittat områden där ni faktiskt inte har samma syn eller behov. Dessa är det bra att gå tillbaka till på det sätt som passar just er. Här har ni en gåva i just belysningen, hur ni sedan går vidare är upp till er. Kanske räcker det att fortsätta prata prata prata. Kanske fundera mer på egen kammare. Kanske gå i terapi. Oavsett var just ni landar, kom tillbaka till frågorna med jämna mellanrum och checka av. Vi utvecklas hela tiden och vad fantastiskt att kunna stämma av och mötas i likheter och olikheter i sin relation i stället för att fastna i antaganden om den andra.

Lycka till!

Vill du jobba mer med chakrasystemet och titta på hur du kan väcka din egen kraft. Då är min 7 veckors onlinekurs något för dig. Läs mer på min hemsida.